Locka de vilda djuren med kompost

Komposter är fantastiska, trädgårdsavfall och matrester blir till fin näringsrik mull som ger nya växter nytt liv, men de är också utmärkta när det gäller att locka det vilda djurlivet till trädgården. I kompostmaterialet trivs mikroliv, nedbrytande insekter och daggmaskar och ibland en och annan igelkott. Men även andra djur har nytta av den näringsrika mullen som till exempel bin, humlor, fjärilar, grodor och småfåglar, de gynnas på sikt av att jorden blir bättre och ger friskare växter. Dessutom får vi större skördar – en god anledning att skaffa kompost bara det.

Växtdelar, matrester, gräsklipp, löv – nästan allt går ner i komposten

Några av de allra minsta invånarna i trädgården är mikrolivet, helt enkelt bakterier och organismer som är så små att vi inte kan se dem med blotta ögat. Tillsammans med insekter och daggmaskar hjälper de till att bryta ner gamla löv, gräsklipp och annat till ny näringsrik mull. Men vad kan egentligen komposteras? Svaret är nästan allt som har sitt ursprung i växter eller djur, till exempel gräsklipp, löv, växtrens, barr, halm, papper och småkvistar. Även matrester från köket som fiskrens, äggskal eller grönsaksrens kan komposteras, men då i en kompost som är gnagarsäker för att undvika ovälkomna besökare.

Så lyckas du med komposthögen

I en kompost direkt på marken gäller det att få upp värmen ordentligt så att eventuella fröogräs, skadliga svampar och dåliga bakterier elimineras. Det är en fördel om högen är lite större, då kyls den inte av lika lätt från sidorna som en mindre. Blandningen av material är också viktig för att mikrolivet ska trivas och få upp värmen. Det brukar vara lagom att kompostera omkring 40 procent så kallat ”brunt” kolrikt material (till exempel vedflis, papper, och kvistar) och 60 procent kväverikt ”grönt” material (till exempel gräsklipp, färska löv och färskt växtrens). Komposter trivs bäst på en skuggig plats där de inte torkar ut och på dränerande underlag. Låt det gärna finnas kontakt med jorden under, då kan mikrolivet lättare komma upp och börja arbeta. För att hindra större djur från att riva runt i komposten och få ett mer ordnat intryck kan du låta bygga en ram av kompostgaller eller plankor. Blir det alltför varmt i komposten kan du vattna materialet något för att få ner temperaturen, blir det för kallt kan du istället öka temperaturen med hjälp av kväverikt material, till exempel gräsklipp. En vanlig temperatur i mitten av en välfungerande kompost brukar ligga mellan 40 och 65 grader, men de högre temperaturerna uppnås mest i slutna komposter som exempelvis i varmkomposter.

Varmkomposter

En varmkompost har många fördelar, den gör det lättare att hålla kvar värmen i komposten vilket gör att du kan kompostera även under vintertid om du matar den regelbundet. Du kan också kompostera hushållsavfall som annars lockar gnagare eftersom komposten är sluten. Processen går också snabbare än i en öppen kompost, du kan därmed få färdig mull till dina odlingar redan under tidig vår, medan det i en vanlig kompost kan ta upp till ett år innan det organiska materialet blivit till färdig mull.

Bokashi

Bokashi har under de senaste åren blivit en het trend bland odlare – och det finns goda anledningar till det. Bokashi, som egentligen är en slags fermentering av dina matrester kan göras direkt i ditt eget kök och ger redan efter kort tid rekordfin jord. Metoden passar inte bara dem som har trädgård utan även de som odlar på mindre yta, till exempel en balkong. Allt som behövs för att komma igång är bokashiströ och en bokashihink, till exempel den smarta varianten från Urban Garden, vars kran gör det lätt att även ta tillvara det näringsrika lakvattnet. Mikrolivet i ströet förbereder matresterna så att de snabbt blir till fin mull när de senare grävs ner i odlingarna. Bara några veckor efter det att matresterna kommit ut i landen har du en jord som knappt kan jämföras med andra, näringsrik, vattenhållande, syrerik och med en fantastisk struktur – och det ger resultat på växterna!

Men de vilda djuren då? Jo, även bokashi lockar in det vilda. Daggmaskar är särskilt förtjusta i bokashijord och gör den dessutom ännu bättre genom att göra näringsrika gångar som fungerar som en slags motorvägar för växternas rötter. ¬Och ju mer daggmask desto fler av de djur som äter dem, till exempel igelkottar och småfåglar. Recycling och kretslopp i sin allra finaste form helt enkelt – men oavsett vilken form av kompost du väljer kan du räkna med stora resultat både på dina växter och nyttodjuren.
Skribent: Liselotte Roll - Trädgårdsinspiratör och författare – bland annat till böckerna ”Odla för insekter”, ”Jord” och ”Höns som Hobby”.

Nyfiken på bokashiprocessen? Klicka här för att läsa mer!